Vad är fri programvara?

Fri i fri programvara refererar till frihet och inte till pris. Trots att det haft denna betydelse sedan 80-talet så verkar det som om den första kompletta definitionen finns i GNU's Bulletin, vol. 1 nr. 6¹, som publicerades i Januari 1989. Det är framför allt fyra friheter som definierar² fri programvara:

Friheten att använda programmet, oavsett syfte.

Att införa begränsningar på användandet av fri programvara, som till exempel tidsbegränsningar (``30 dagars provperiod'', ``licensen går ut 1:a januari, 2004''), syfte (``nyttjande medges för forskning och icke-kommersiellt bruk'') eller geografiskt område (``får inte användas i landet X'') gör ett program ofritt.

Friheten att studera hur programmet fungerar och att anpassa det till dina behov.

Att applicera juridiska eller praktiska restriktioner mot att modifiera ett program, som att kräva speciella licenser, kräva att ett Non-Disclosure-Agreement (NDA) skrivs eller - för programspråk som kan presentera koden på olika sätt - hemlighålla den mest lämpliga formen för en människa att läsa och ändra ett program ("källkoden") gör också programmet ofritt. Utan friheten att förändra ett program, är man fortfarande beroende av en enskild leverantör.

Friheten att sprida kopior så att du kan hjälpa din granne.

Programvara kan kopieras och spridas i princip utan kostnad. Om du inte har tillåtelse att ge ett program till en person som behöver det, så gör det programmet i fråga ofritt. Att sprida ett program kan göras mot betalning om du så önskar.

Friheten att förbättra programmet och sprida dina förbättringar så att hela samhället kan dra nytta av dem.

Inte alla är lika bra på att programmera på alla områden. Vissa kan inte programmera alls. Denna frihet låter dem som inte har tid eller kunskap att lösa ett problem att indirekt få friheten att förbättra. Detta kan göras mot betalning.

Dessa friheter är rättigheter, inte skyldigheter, men för att följa dem ställs ibland vissa krav på en person. Vem som helst kan välja att inte nyttja dessa friheter, men kan också välja att nyttja dem alla. Det skall poängteras att fri programvara inte exkluderar kommersiell spridning. Om ett program inte tillåts att användas och spridas i kommersiellt syfte är det inte ett fritt program. Ett växande antal företag baserar sin affärsmodell helt eller åtminstone delvis på fri programvara, inklusive en del av de största proprietära programvaruleverantörerna. Fri programvara gör det lagligt att erbjuda hjälp och assistans, det gör det inte till ett tvång.

Terminologi

Engelska verkar vara det enda språk som har en sådan stark tvetydighet mellan frihet och pris (detsamma gäller svenska, övers. anm.). När man översätter fri programvara till andra språk blir det ``logiciels libre'' på franska, ``software libre'' på spanska ``software libero'' på portugisiska, ``Fri Software'' på danska eller vad som är motsvarande term för frihet i det lokala språket.

Öppen Källkod (Open Source)

Den 3:e februari 1998, i kölvattnet efter Natescapes meddelat att de släpper sin webbläsare som fri programvara, möttes en grupp i Palo Alto i Silicon Valley och diskuterade att påbörja en kampanj för fri programvara genom att använda termen "Öppen Källkod" (Open Source). Målet vara att snabbt kommersialisera fri programvara och höja acceptansen för den bland företagen och riskkapitalbolagen i den snabba, nya ekonomin. Som ett led i detta, valde de medvetet att förbise de långsiktiga frågorna (så som filosofi, etik och sociala effekter) som är relaterade till Fri Programvara eftersom de kände att dessa var hinder för att få en snabb acceptans i målgruppen. De föreslog att man skulle fokusera enbart på de tekniska fördelarna.³

Ofta används, med goda avsikter, termen ``Open Source'' - som från början definierades till att betyda samma sak som Fri Programvara vad gäller licenser och implementation - av folk som egentligen refererar till Fri Programvara. Termen har numera glidit i sin definition och används regelbundet för allt mellan Fri Programvara och det i allra högsta grad proprietära ``Governmental Security Program'' (GSP) från Microsoft.⁴

För mer information om detta problem, se "Vi talar om Fri Programvara" kampanjen.

Libre Software

När Europakommisionen började behandla Fri Programvara regelbundet försökte de undvika tvetydigheten i engelskans ``Free Software'' och missförstånden med ``Open Source''. De definierade en ny term ``Libre Software.'' Denna term har visat sig hålla utan att misstolkats eller glida och är i betydelsen identisk med Fri Programvara. Den kan vara en lösning när man är rädd för att bli misstolkad när man talar engelska (eller svenska).

... no. 6 ¹

http://www.gnu.org/bulletins/bull6.html

... define ²

För en fullständig definition, se http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html

... bara.³

För referens, se http://www.opensource.org/advocacy/faq.html: How is ''open source'' related to ''free software''? The Open Source Initiative is a marketing program for free software. It's a pitch for ''free software'' on solid pragmatic grounds rather than ideological tub-thumping. The winning substance has not changed, the losing attitude and symbolism have.

... Microsoft.⁴

In this program governments and intergovernmental organizations pay substantial fees for a superficial look at some parts of Windows sourcecode in special Microsoft facilities. This may increase ``felt security'' but is essentially useless - especially since they do not even know whether what they looked at is what they have on their computers. And of course it does not give them freedom.
To top